Jag har haft fyra fantastiska dagar. I torsdags kväll sprang jag fem kilometer, inte så fasligt långt men absolut främjande för både den fysiska och psykiska hälsan. I fredags kväll sprang jag också fem kilometer men åt ett annat håll. Igår, lördag, gick jag hela 18 kilometer. Ja, det är sant. Jag gick med mina värdelösa Asics-skor så jag hade ont i fötterna redan efter fem kilometer. Ja, det var bara att traska på efter det.
Jag har även hunnit med att plocka massor av maskrosor. Maskroste är galet gott! 🤑🤑🤑 Det är en av mina rikedomarar, alltså att ha möjligheten till att kunna plocka allt möjligt för att sedan koka te på. Vet ni vad? Jag ska göra ett erkännande. En gång i tiden var det en som sa till mig 'du tycker inte om te för du har aldrig smakat ett som är gott'. Jag höll inte med vederbörande utan stod fast vid att allt te är äckligt men nu sedan ett par månader, får jag allt ge denna person rätt. Det finns goda teer. Det är ju fantastiskt att man kan utvecklas och få nya perspektiv i livet!
Hur som helst så funderar jag på att skaffa mig ett par vandringskängor istället för att hålla på och vandra omkring i gymnastikskor. Jag vet ytterst lite om skor, men jag kan förstå att skor är utvecklade för olika ändamål och att gymnastikskor helt enkelt inte är anpassade för vandring. Jag tycker väldigt mycket om att promenera så jag ska ge det ett försök detta med vandringskängor. En gång i tiden hade jag något liknande vandringskängor av märket Everest men de var inte alls sköna.
Hur som helst, igen, så är det i alla fall varmt och skönt nu så jag hoppas jag lyckas motivera mig till att springa en tur minst en gång per vecka och gärna två. Jag tycker det är så himla skönt men det är ett himla pusslande att få ihop alla bitar i livet, men om jag tänker såhär: en tur på fem kilometer tar cirka 32 minuter. På en vecka blir det 64 minuter (om jag springer två gånger per vecka). Hur många 64 minuter sitter jag med telefon, böcker (ett oerhört viktigt intresse) eller gör inget särskilt per vecka? Jo, det är rätt många 64 minuter. Sett ur den synvinkeln (synvinkel och ögonmått) har jag väldigt mycket tid till att springa 64 minuter på en vecka. Nej, jag är ingen elitidrottare, har aldrig varit och kommer aldrig att bli.
Imorgon ska jag jobba igen. Jag är galet omotiverad till det, moahahahahaha! Det är fantastiskt att vara hemma och plocka blommor och blad och låtsas att jag lever för 2000 år sedan.