torsdag 30 maj 2019

Både glad och ledsen

Idag har jag röjt hos korna. Det har dock varit en väldigt lugn dag så så värst mycket röj blev det inte, mohaha. Dessutom sov jag två-tre timmar på dagen, hehe!

Nu har jag fått det bekräftat att den kvinna jag satte mig ned vid på T-centralen i januari får hjälp från Vid din sida. Det glädjer mig massor samtidigt som det är så sjukt deprimerande. Jag har sett bilder på Vid din sidas Facebooksida där jag kan se att det är hon men ska jag vara glad eller ledsen?!

Det är så roligt att prata med våra hemlösa för de har enormt mycket humor och ingen tycker sig vara märkvärdig (spy på folk som tycker sig vara märkvärdiga) men samtidigt, vad ska man prata om? Deras bekymmer? Dem vill de helst inte tänka på. Ska jag prata om alla mina resor jag har gjort och planerar att göra? Det vill de säkert höra om när de inte ens har en trygg plats att sova på, not. Nu har jag inte raggat på massor av hemlösa men i alla fall så tycker jag det är svårt att veta vad jag ska säga till dem men någonting har jag uppenbarligen lyckats säga då jag har pratat med några stycken. Var jag vill komma? Jo, jag har en grej på gång, hehe. To be continued about that...

Annars så behöver jag taga mig tid till ett väldigt viktigt projekt jag jobbar på. Projektet behöver slutföras och jag behöver hjälp med det, hehe! Bekymret är att jag jobbar så gott som bara heldagar nuförtiden. Nach der Arbeit bin ich scheissenmude. Jedes drittes Wochenende bin ich auf der Arbeit. Vardagar som jag är ledig röjer jag med kidsen och det är svårt att ha med dem när detta ska slutföras. De två resterande helgerna vill jag vara med min älskade man (som jag aldrig är arg på eller skäller på) så det vette hundan när jag skall finna tiden...hmm hmm hmm!..på tal om våra hemlösa!

tisdag 28 maj 2019

Four Years (And We Hope For Many More Four Years)

Då har jag avklarat mina nio jobbdagar och det har gått alldeles galant, hehe! Imorgon är jag tack och lov ledig och ska röja med mina små vilddjur. Ja, de är vilddjur. Ulvar i fårakläder är de också, haha!

Hur som helst, snart har vi en fyraåring bland oss och jag är som vanligt sämst på vad jag ska ge i present. När en person har allting den behöver vet jag inte vad jag ska ge den men jag efterfrågade lite kläder i en köp- och säljgrupp så Lilleman ska få (av mig och Hubby) lite kläder och idag svängde jag förbi på Hjärta till hjärta i Mjölby och köpte ett par böcker, ett memory, ett spel med Fem myror och en tröja. Allting ovan (och nedan på bild, HAHAHA) nämnt har sammanlagt gått på 285:-. Det får räcka från oss.

~
Uppe i ensilagetornet och motionerar, haha! Tack och lov är tornet nästan tomt så det är inte så högt upp man behöver klättra. Vad jag gjorde där? Jo, jag trodde att det var stopp i tratten men det var det inte. Det var en kedja som hade hoppat av, haha! Ja, man känner sig väldigt liten i en tornsilo, i alla fall jag...och nej, det spelar ingen roll att man vet att man är ensam i LDG och har stängt av alla strömbrytare som finns. Man är skiträdd för att armarna ska sätta igång och snurra. DÅ får man ränna.
Koskit på arm och hand, underbart! Ja, det är kossan på min tischa som har skitit på mig. Nej, jag orkar inte vända på bilden! Ja, jag tejpar fortfarande självsprickor. Nej, de tänker inte taga sommarlov.

söndag 26 maj 2019

När kläderna är gamla och slitna, smutsiga och skitiga, fläckiga och fula

Tar man med dem till ladugården. Imorgon ska jag ha med mig ett lass, hehehe! På riktigt så har jag en LDG-tröja som jag funderar på att slakta. Den är så urtvättad och krympt. Ja, jag har sjuk ångest över att slänga den. Det har jag alltid haft under min tolvåriga LDG-karriär. Ja, tolv år som jag har jobbat den vita vägen. Hur jag gjorde innan? Jobbade gratis. Ja, det är sant. Believe it or not.

torsdag 23 maj 2019

Nu säljer jag honung

Nu kan jag offentliggöra att jag har börjat sälja honung! Jag hjälper Skrivargården utanför Skänninge. Detta är ett av de projekt och 'telefonsamtal' jag har hållits och kucklat med!

Bilden kan innehålla: ljus och mat
~
Bilden kan innehålla: mat
~

tisdag 21 maj 2019

Drömmens skepp

Finns på Spotify 😱😱😱

Annars jobbar jag nio dagar i rad nu. Nej, jag jobbar inte ihjäl mig. Jag ser till att vara ledig ett par dagar längre fram.

onsdag 15 maj 2019

Ska man bry sig om vad alla andra tycker svälter man ihjäl för man får ingen tid över till att jobba!

Hahaha, ja så är det!

Hur som, this is my secret girlfriend. Don't tell Hubby. You know this thing about having secrets in a marrige (hur stavas det?). No, I don't think she should shave her strawy beard. I love her the way she is! Her name? Rosa, 129!


Five of my ten chicks! Love them loads and I am actually not that afraid of them anymore. Honestly, I used to be very scared of hens but since (or as, my English is so crappy) they give me nutrisionus (don't know how to spell that) eggs I can't do nothing else than love them. They feed me and make me feel fine. I eat kind of four-six eggs kind of every day. I have two or three boiled eggs in my matlåda. Often I eat food for andrafrukost (I wanna throw up on bread), containing just (just på svensk) two or three (boiled) eggs.


Ja, jag får väl börja med att förklara att det är just i denna vinkel som det ser ut som att schäfern har ränt in i en vägg och fått nosen intryckt, HAHAHA! Den ser ut som en gris, HAHAHA! Ja, grisar äro söta. Detta är dock en SCHÄFER och inte en gris! Aja hur som helst, här kan man se 'rosorna' som är en ros på baksidan av armen och så en knopp (ja, visst gör det ont när knopparna brister, HAHAHA) och lite tjusiga blad. Kan ni hålla med mig om att det är en halv sleeve jag har? Snälla, snälla, snälla, håll med mig! Jag tycker det är sjuuukt snyggt med halv sleeve. Jo, det kan vara fint med en hel också men jag tycker generellt sett att det är finast med en halv, hehe! Vad det är för yxa jag har? Jo, det är liemannen, hahaha! Nej, jag skojar. Det är självklart MorrtjÖÖÖpings stadsvapen, min djuuupt älskade, älskade, älskade hemstad! Ni vet den där gubben som sitter så tjusigt på spårvagnarna.


Jorrå, annars jobbar jag men inte ihjäl mig. Det kommer ingen att tacka mig för, särskilt inte jag själv. Snarare skulle jag få ångest av att jobba ihjäl mig. Dö ska man ändå göra och jag tycker det är bättre att invänta den biologiska stunden än att som sagt göra det genom att jobba.

Nä, nu (17:55) ska jag tänka upp i kakelungn och kamin. Vi har  svinkallt i huset. Vi har knappt någon värme på för vi är så sjuuukt snåla, HAHAHA!

torsdag 9 maj 2019

Morfar är med mig

Då har jag äntligen morfar med mig.
I väntans tider med Rammsteintischan på! Ursäkta att jag ser ut som en kanin, har sneda ögonbryn och ett hängande ögonlock men det är är så man ser ut med mina gener.
Min älskade morfar och älskade Daissy ackompanjerar! Daissy är en schäfer som jag växte upp med. Hon dog av livmoderinflammation.
Äsch, nu har jag ju inte vänt på bilden. Aja, ni får vända på skallarna!
Nu ska jag försöka att inte bli långrandig. Det går nog dåligt. Let's try: Nu har jag låtit bygg på min överarm där jag har haft en schäfer de tio senaste åren. Nej, jag skojar inte, TIO ÅR! Jag har byggt på med 'Morfar (Times New Roman, kursiv)', och rosor och fjärilar. Kort och enkelt: jag älskar rosor och rosorna symboliserar även rosen i 'Rosen och fjärilen'. Fjärilarna symboliserar Hotennany Singers (vi lägger ingen energi på hur det stavas) låt 'Rosen och fjärilen'. Det är en 1. fantastisk låt, 2. en låt vi lyssnade på (på grammofonskiva) när vi voro hos mormor och morfar, 3. en låt jag helt enkelt förknippar med min morfar. (Sorry att detta stycke blev lite konstigt formulerat. Det blir så när man lägger till info efteråt och man inte orkar redigera om hela inlägget, mohaha!)

Min morfar dog i leukemi när jag var nio år gammal. Det spelar ingen roll att det har gått 22 år. Jag minns honom som om vi sågs senast igår. Jag saknar honom så jag tror jag ska spy upp magsäck, njurar, lungor, mjälte och allting annat som rent praktiskt inte går att spy upp. Egentligen är jag väldigt ambivalent vad gäller döden men min övertygelse är att i alla fall min morfar vakar över mig. Nä, nu kan jag inte skriva mer om honom. Jag sitter och pisstjuter men jag kan berätta att min morfar hette Oscar och att Lillmikro heter Oscar i tredjenamn!

Alla konturer är gjorda och viss skuggning. Jag ska tillbaka till tatueraren framåt hösten. Nä precis, det är inget gratis intresse jag har! Jo, för rosor och fjärilar skola färgläggas...eller hur man säger på tatuerarspråk! Det är rosor även på 'baksidan' av armen men det är knepigt att på egen hand få till en bild där det syns, mohaha!

20 år

Ja ni, nu i november är det 20 år sedan jag bestämde att jag behövde ta hand om mig. Hade jag levt idag om jag inte bestämt mig för att ta h...