Jo, nu tänkte jag äntligen stajla lite och visa vad jag har lärt mig så nu kör vi!
Atanisaidia
Ja, som svensktalande tror man att detta är endast ett ord men ska man översätta det till svenska så blir det hela fyra ord om jag inte räknar helt galet. Swahilin använder massor av prefix, något som är helt främmande för mig. Jag anser att detta är något som inte används i svenska, tyskan och engelskan. Istället använder vi suffix. Jag ska dock inte påstå att prefix inte alls används i de tre nämnda språken för det kanske det gör men i sådana fall inte på långa vägar som swahilin. Jag har aldrig reflekterat över att vi skulle använda prefix i svenskan, ej heller tyskan eller engelskan.
Okej, låt oss bena upp ordet så kommer ni att förstå.
Atanisaidia kan man dela upp i a-ta-ni-saidia. Nu är ordet uppdelat i fyra delar när det i svenskan istället skulle bestå av fyra enskilda ord. 'A' är prefixet för 'han/hon', 'ta' är prefixet för framtid, 'ni' är prefixet för 'mig' och 'saidia' är själva verbet som betyder 'hjälpa'. Atanisaidia betyder 'han/hon ska hjälpa mig'.
Egentligen är detta inte svårt. På svenska blir det egentligen likadant, skillnaden är att vi delar upp allting i enskilda ord men det ställer till det i hjärnan då jag inte är van vid denna typ av meningsbyggnad.
Ett annat exempel: Ninamonyesha. 'Ni' är prefixet för 'jag', 'na' är prefixet för 'nutid', 'm' är prefixet för honom/henne' och 'onyesha' betyder 'visa'. Ninamonyesha betyder 'jag visar honom/henne'.
I svenskan har vi en drös böjningar av ett verb. I swahilin sätter man ett prefix före verbet som visar vilken tidsform det handlar om. Na=nutid, ta=framtid, li=dåtid (minns inte den grammatiska termen, 'perfekt' kanske), me=har gjort något.
Ninaongea: ni=jag, na=nutid, ongea=prata
Ninaongea=jag pratar
Niliongea: ni=jag, li=jag gjorde någonting, ongea=prata
Niliongea= jag pratade
Nitaongea: ni=jag, ta=framtid, ongea=prata
Nitaongea= jag ska prata
Nimeongea: ni=jag, me=har gjort något, ongea=prata
Nimeongea=jag har pratat
Åter, detta är inte svårt men fortfarande, man behöver tänka annorlunda.
Några fler exempel.
'Enda' betyder 'gå/åka'.
Wanaenda: wa=de, na=nutid, enda=gå/åka
Wanaenda= de åker/går
Tulienda: tu=vi, li=dåtid, enda=gå/åka
Tulienda=vi åkte/gick
Det kommer mer med tiden! :D
