DÄ har jag Àven klarat av Helsingborg halvmaraton. Det blev dock lite annorlunda denna gÄng med det gick bra. Efter en mil blev jag vÀldigt illamÄende och visste inte om jag skulle behöva krÀkas eller ej. Jag behövde dock aldrig det, tack och lov (det Àr vidrigt att krÀkas och ni vet nÀr krÀkset kommer ut genom nÀsan och sÄ fastnar det smÄ krÀksbitar i bihÄlorna och sÄ andas man in och ut krÀkslukten...). Sedan fick jag hemskt hÄll sÄ bÄde illamÄende och hÄll besvÀrade mig. Ett tag funderare jag pÄ om jag skulle avbryta loppet men sÄ tÀnkte jag att jag har varken ont eller kÀnner mig svimfÀrdig eller sÄ sÄ jag fortsatte. Jag fick gÄ mycket mer Àn vad jag hade rÀknat med frÄn början men det var valet för att ta mig i mÄl. PÄ slutet var det en lÄng nedförsbacke men pÄ grund av hÄllet kunde jag inte springa. Det var surt men till slut kom jag i mÄl pÄ 2:18:44. Hade det inte varit för allt elÀnde hade jag slagit tiden i Jönköping men nu var det som det var och det mest viktiga var att jag deltog.
Det blir ett vÀldans bloggande idag
HÀr kommer nÄgra fler gudomligt bra lÄtar: 1. So Many Things - Sarah Brightman 2. C'est Bleu - Scooter Feat. Vicky Leandros 3. Adverti...
-
IgÄr tog vi in nekerna. En nek, flera neker. Nek=kÀrve. JulkÀrve=havrekÀrve. Dessa Àr vetekÀrvar. PÄ östgötska uttalar man dock neker ...
-
Tangawizi mÄste man kunna!
-
JAG HAR INTE laddat upp föregÄende bild upp och ned. Det Àr Blogger som kajkar eller sÄ Àr det för att minnet Àr fullt i min tele eller nÄgo...