DÄ har jag Àven klarat av Helsingborg halvmaraton. Det blev dock lite annorlunda denna gÄng med det gick bra. Efter en mil blev jag vÀldigt illamÄende och visste inte om jag skulle behöva krÀkas eller ej. Jag behövde dock aldrig det, tack och lov (det Àr vidrigt att krÀkas och ni vet nÀr krÀkset kommer ut genom nÀsan och sÄ fastnar det smÄ krÀksbitar i bihÄlorna och sÄ andas man in och ut krÀkslukten...). Sedan fick jag hemskt hÄll sÄ bÄde illamÄende och hÄll besvÀrade mig. Ett tag funderare jag pÄ om jag skulle avbryta loppet men sÄ tÀnkte jag att jag har varken ont eller kÀnner mig svimfÀrdig eller sÄ sÄ jag fortsatte. Jag fick gÄ mycket mer Àn vad jag hade rÀknat med frÄn början men det var valet för att ta mig i mÄl. PÄ slutet var det en lÄng nedförsbacke men pÄ grund av hÄllet kunde jag inte springa. Det var surt men till slut kom jag i mÄl pÄ 2:18:44. Hade det inte varit för allt elÀnde hade jag slagit tiden i Jönköping men nu var det som det var och det mest viktiga var att jag deltog.
To Blog Is Out
Det hÀr med att blogga har tappat sin charm. Det har varit roligt men jag inser att jag skriver bara samma saker hela tiden. Under de senas...
-
Jag har bokat in mig pĂ„ en in-heelskurs! đđđ Ăntligen kan jag anvĂ€nda mina coola poleklackisar pĂ„ riktigt! Jösses vad jag lĂ€ngtar. MĂ„tte ...
-
Stiliga karlar! Ja, herre Jösses alltsÄ! Denna spelade mina vÀnner i England upp för mig (en gÄng för mÄnga Är sedan)! ...
-
Bland det bÀsta jag vet Àr nÀr man nÄgon gÄng i livet lÀser texten till en lÄt man inte kan texten till. Texten Àr en helt annan Àn vad man ...