Då har jag även klarat av Helsingborg halvmaraton. Det blev dock lite annorlunda denna gång med det gick bra. Efter en mil blev jag väldigt illamående och visste inte om jag skulle behöva kräkas eller ej. Jag behövde dock aldrig det, tack och lov (det är vidrigt att kräkas och ni vet när kräkset kommer ut genom näsan och så fastnar det små kräksbitar i bihålorna och så andas man in och ut kräkslukten...). Sedan fick jag hemskt håll så både illamående och håll besvärade mig. Ett tag funderare jag på om jag skulle avbryta loppet men så tänkte jag att jag har varken ont eller känner mig svimfärdig eller så så jag fortsatte. Jag fick gå mycket mer än vad jag hade räknat med från början men det var valet för att ta mig i mål. På slutet var det en lång nedförsbacke men på grund av hållet kunde jag inte springa. Det var surt men till slut kom jag i mål på 2:18:44. Hade det inte varit för allt elände hade jag slagit tiden i Jönköping men nu var det som det var och det mest viktiga var att jag deltog.
