DÄ har jag Àven klarat av Helsingborg halvmaraton. Det blev dock lite annorlunda denna gÄng med det gick bra. Efter en mil blev jag vÀldigt illamÄende och visste inte om jag skulle behöva krÀkas eller ej. Jag behövde dock aldrig det, tack och lov (det Àr vidrigt att krÀkas och ni vet nÀr krÀkset kommer ut genom nÀsan och sÄ fastnar det smÄ krÀksbitar i bihÄlorna och sÄ andas man in och ut krÀkslukten...). Sedan fick jag hemskt hÄll sÄ bÄde illamÄende och hÄll besvÀrade mig. Ett tag funderare jag pÄ om jag skulle avbryta loppet men sÄ tÀnkte jag att jag har varken ont eller kÀnner mig svimfÀrdig eller sÄ sÄ jag fortsatte. Jag fick gÄ mycket mer Àn vad jag hade rÀknat med frÄn början men det var valet för att ta mig i mÄl. PÄ slutet var det en lÄng nedförsbacke men pÄ grund av hÄllet kunde jag inte springa. Det var surt men till slut kom jag i mÄl pÄ 2:18:44. Hade det inte varit för allt elÀnde hade jag slagit tiden i Jönköping men nu var det som det var och det mest viktiga var att jag deltog.
1000 dagar
I morse hörde jag pÄ radion, att det idag Àr 1000 dagar sedan Ryssland gick in i Ukraina. I hate war forever. I love and miss you grandma. &...
-
Stiliga karlar! Ja, herre Jösses alltsÄ! Denna spelade mina vÀnner i England upp för mig (en gÄng för mÄnga Är sedan)!
-
Det kÀnns vÀldigt bra nÀr folk hakar pÄ att dissa Fisbok, Instagram...Gud vet allt vad det heter. Snap, sedan kommer jag inte pÄ mer. IstÀll...
-
Idag har jag Àntligen utfört Ärets första joggingtur. HjÀrnan skrek efter att springa sÄ det var bara att göra som den sade. Enligt vad jag ...